lördag 1 juli 2017

För sådant är livet

En konstig vecka på något vis.
Vi är på semester, det är härligt och bra.

I tisdags födde min syster en son, och jag blev moster för tredje gången. Det var ju väntat men ändå en stor lättnad och glädje när allt gått bra, och en livets seger på något vis när ett nytt liv föds.

Idag fick jag reda på att Santos är död (det gör ont bara att skriva detta, och jag tror ni som själva haft djur förstår) "Bara" en katt, men också min bäbis, min bästis, min mjuka lurviga ögonsten.
Kommer nog behöva skriva mer om det här, om min håriga vän och saknaden och skulden och sorgen.

Jag vet att jag är lyckligt lottad som inte har större sorger än en död katt, och semestern fortsätter och jag ska försöka fortsätta njuta av den och vara glad och så. Men han kommer fattas mig.

Livet ja. En vecka. En ny systerson att älska. En förlorad vän. Det är så det är.

Kärlek! /ia

Inga kommentarer: